Det är så mycket jag har i mitt liv just nu som jag är så glad över och jag mår verkligen bra. Jag bara njuter av varje dag, vardagen är så jäkla awesome i sig! Men fortfarande kommer det hela tiden upp nya saker, störningsmoment i form av personer från det "förflutna." Både saker som tidigare sagt och gjorts av folk man litat på men som först nu kommit upp till ytan och nya saker som sägs och även skrivs och som gör mig ledsen, arg, besviken och framförallt fylld av jobbiga känslor för att jag inte fått chansen att försvara mig tidigare och för att jag även nu känner att jag inte kan svara tillbaks. Egentligen vet jag att det är bäst att ignorera men det är jäkligt svårt och jag är så arg, känner ilskan i hela kroppen över ord som kommer från folk som bara borde hålla tyst... Det är lätt för andra att påstå att jag överdriver om hur det var förut, men det handlar inte om det! Det handlar om att jag tidigare dels inte visste, och dels ville försvara den person som var viktig för mig då för att inte andra skulle tala illa eller ifrågasätta att jag ville fortsätta. Och att försvara personer genom att säga att det beror på svartsjuka tycker inte jag håller längre. Nån gång måste det räcka och hur lågt kan personer få sjunka och ändå ha personer som borde försvara mig som försvarar dem?! Jag är inte den som säger "välj" men ändå är det lite svårt att inte tänka att the friends of my enemies are my enemies aswell... Jag är inte perfekt och mycket av det jag gjort skulle jag inte kalla fel men kanske jäkligt osmidigt. Men så är det och det jag däremot inte gör är att snackar en massa skit om folk och inte heller ljuger jag. Det är jävligt frustrerande när man ser att personer lyckas med sina lögner och lyckas övertyga folk som bara borde tro på mig om att det de gör och säger inte är så farligt. För mig är det iallafall det. Det förflutna är det förflutna och det är inget man kan göra åt men jag blir frustrerad när jag tänker på den tid som gått som nu känns som en lögn. Och då säger ni, men det var det inte, det var något bra och blablabla men jag har bara svårt att se det nu. Ändå är allt så jävla värt för att jag kommit dit jag är nu och jag är på ett bättre ställe än jag någonsin varit tidigare, något frustrerad but lovin' life! PUSS!