När fick du reda på att du var gravid? 20 mars 2011
Blev det en chock? När jag tog testet var jag redan helt säker på att jag var gravid så nej.
Hur gammal var du? 20
Hade du mycket halsbränna? Nej ingen alls.
Spydde du mycket? JA! Jag spydde flera gånger om dagen de första fyra månaderna, det var hemskt!
Var det någon favoriträtt som ändrades? Inte direkt, började gilla äpplen, Snickers, mineralvatten och julmust som jag inte gillat alls innan och så började jag hata fläskkotletter ^^
Hade du mycket foglossning? Nej, alltså jag har fortfarande inte riktigt fattat vad det är ^^
Hade du sammandragningar? Jag märkte knappt av det alls.
Ditt sf mått som störst? 36cm var det i vecka 39
Har du fått bristningar? Har fått lite nya på lår och rumpa, brösten och sen mitt piercinghål! Men åtminstone inte på magen ;)
Trodde du att det var en pojke eller flicka? Jag trodde hela tiden att det var en pojke
Vad hoppades du på? Jag har alltid velat ha en flicka men så fort jag såg att det var en pojke kändes det som det enda självklara
Hade du mycket vätska i kroppen? Ja! Jag var sjukt svullen i ben, fötter och händer. Var riktigt obehagligt och inga skor eller ringar passade.
Hur mycket gick du upp i vikt? 14 kg
Hur ser du på graviditeten idag? Jag har för länge sen glömt bort hur jobbigt det var i början med illamåendet hela tiden men det var verkligen fruktansvärt jobbigt. I slutet tyckte jag dock inte det var särskilt jobbigt alls utan bara mysigt med bebis sparkar och den fina magen. Från det att jag började känna bebis sparkar var graviditeten mycket "bättre" också, det kändes mer riktigt och jag slapp oroa mig så mycket för om bebis verkligen mådde bra är inne. Oroade mig sjukt mycket hela tiden innan ultraljudet... Trots illamåendet hade jag ändå en väldigt bra graviditet :)
Hur ville du att din förlossning skulle se ut? Ja, inte som den blev iallafall! Jag hade tänkt mig en "normal" förlossning, att jag skulle vara kanske en 8 timmar på sjukhuset innan det var dags, inte 18 som det blev, och jag hade absolut inte tänkt mig kejsarsnitt...
Gick du över tiden? Tre dagar
När började din förlossning? Jag började ha regelbundna värkar vid fyra på morgonen den 9:e.
Hur lång tid tog det? Sjukt lång tid! Efter en hel dags värkarbete var jag på sjukhuset ytterligare 18 (!) timmar. Det tog sån lång tid eftersom bebis låg snett vilket de inte såg förens efter all den tiden...
Hur mycket var du öppen när ni kom in? 3 cm
Vad tyckte du var jobbigast? Åh jag vet inte. Kanske att det tog sån sjukt lång tid, att allt värkarbete och krystande visade sig vara i onödan, kejsarsnittet då jag inte fick spendera de första timmarna med bebis när han väl fötts. Usch allt var jobbigt!
Var du rädd för något? Var rädd för kejsarsnitt men trodde aldrig jag skulle behöva uppleva det heller. Sen var jag rädd att bebis inte skulle må bra när han väl föddes.
Grät du? Japp, grät för att jag var så trött och inte kunde behålla nån dricka samtidigt som jag hade feber och sen grät jag innan jag skulle börja krysta för att jag blev helt livrädd när det väl var "dags" :p
Skrek du? Inget alls. Men när jag krystade så var jag så jäkla bedövad att jag inte kände någon smärta heller :p
Tog du nått smärtstillande? Om jag gjorde?! Mamma berättade att jag fått 8 (!!!) ryggmärgssprutor under de 18 timmarna vi var där. Testade lite lustgas innan men den var ingen hit för mig.
Blev du sydd? Ja eftersom det var kejsarsnitt.
Dragen med sugklocka? Nej, när jag märkte att något var fel och skulle prata med läkaren så var jag säker på att hon skulle säga att de måste använda sugklocka så när hon sa att det inte skulle gå ens med sugklocka blev jag helt ställd!
Hur många var inne i förlossningsrummet? Hade två barnmorskor och en student (olika under dagen), på slutet hade jag 2 stycken och sen på snittet var det en åtta pers där! Sjukt mycket folk som behövs för ett kejsarsnitt alltså!
Hade du någon nära med dig? Mamma och Andres var med och sen bara Andres under själva snittet.
Hur stor var bebisen? 3560g och 52cm
Blev det en pojke eller flicka? Pojke
Vad fick han heta? Nathan Jamie
Hur ser du på förlossningen idag? När jag tänker tillbaks på den nu känner jag mig faktiskt rädd inför att få fler barn! Dels för att det ska bli som denna gång och dels för att även om jag gjorde krystarbetet och det så födde jag ändå inte helt normalt så jag vet fortfarande inte hur det är och det känns skrämmande. Är mer rädd nu än jag var innan...
Var allting värt det? Vilken fråga :P Självklart var det värt det! Har världens finaste pojke nu och för honom skulle jag definitivt göra om allt igen :)

Det blir ett väldigt långt inlägg är jag säker på (det var väldigt lång(a) dag(ar) också!) men någon kanske orkar läsa. Kul att ha det nedskrivet också! Som ni vet hade jag inga känningar alls förens natten till den åttonde då jag hade lite förvärkar som sen gick över. Natten till den nionde vaknade jag med värkar igen vid 1, lyckades somna om till kl 4 men därefter hade jag regelbundna värkar som kom med 7-10 min mellanrum. De fortsatte under hela dagen, de blev smärtsammare men inte tätare! Ibland kunde det gå 5 min mellan och ibland hela 15. När kvällen kom var de ungefär var 6-8 min och jag var rejält slut, efter ingen sömn och smärta. Pratade med mamma som tyckte jag skulle ringa BB och kolla vilket jag gjorde fast jag visste vad de skulle säga. "Ta två alvedon och gå och lägg dig" blev tipset. Ja, som ni förstår funkade det inte så bra, alvedonen hjälpte ju inte ett skvatt utan värkarna blev till och med ännu ondare. Vid tio på kvällen började jag känna panik inför att det skulle bli en hel natt av sådant och mamma sa åt mig att helt enkelt ringa och säga att nu tänkte jag komma in. Det gjorde jag, varpå Söders BB som är precis där jag bor var fullt! Fick iallafall en plats på Karolinska och mamma åkte från Södertälje för att hämta.

 

Vid tolv var vi inne i undersökningsrummet där. Mellan värkarna kunde jag fungera rätt normalt, hade lite ont, som småvärkar, hela tiden men de var jag vana vid. Började få panik och tänkte att jag kanske misstagit mig och inte alls borde vara där utan skulle bli hemskickad. Fick ligga med en apparat som mäter värkarna och bebis hjärta och sen undersöktes jag och var bara 3 cm öppen, det är dock precis vad som "krävs" för att man ska få stanna på sjukhuset och inte behöva åka hem vilket kändes så skönt. Så fick vi komma till vårat förlossningsrum. Jag var inte beredd på den låånga vistelsen i det rummet som det skulle bli! Värkarna fortsatte komma med typ 5 min mellanrum, de tog hål så att vattnet gick vilket ledde till starkare värkar och jag fick testa lustgasen. Tyckte inte den var så himla mycket att hurra för, snarare gjorde den att man både var yr och hade ont ;) Dock var den nog en bra hjälp för att andas ordentligt. Än så länge var jag uppe och gick runt en massa och tog mig igenom värkarna så.

 

 

Tiden gick och jag blev mer och mer trött och värkarna blev ondare, bestämde mig för att testa ryggmärgsbedövningen, den värsta stunden var nästan när de skulle sätta i den, hon fick aldrig in den rätt utan det tog skitlång tid och jag skulle ligga stilla samtidigt som jag hade några riktigt jäkliga värkar. När den väl var i så var det heaven däremot! Jag rekommenderar verkligen den bedövningen, det var en sån befrielse och jag lyckades till och med sova en stund. Blev nog lite beroende och uppdaterade bedövningen ett antal gånger under förlossningen, den håller ju i ca 1-2 timmar.

 

Tiden gick iallafall och det byttes barnmorskor hit och dit, det var säkert en 10 stycken som var och undersökte och pillade under tiden. Jag öppnades väldigt långsamt och fick värkstimulerande dropp så att värkarna blev fler och starkare och tids nog så var jag helt öppen. Innan dess började jag dock känna mig riktigt dålig. Var så trött och hungrig (!!) och började må illa. Försökte dricka saft som de propsade med med det slutade bara med att jag spydde upp den. Frös som bara den och kände mig verkligen helt slut, låg på sidan och bara skakade och grät och kände att jag bara inte stod ut längre. Då visade det sig att jag lyckats få feber också! Jag som aldrig har feber annars! Fick ett par olika dropp in i handen för att ge näring och ta bort febern och så var det till slut dags att börja krysta.

 

 

Jag hade så mycket bedövning vid det laget (<3) så jag kände knappt av värkarna men vi höll på i ungefär en timme med att pusha i olika ställningar och mot min vilja stod både Andres och mamma och kikade och meddelade att man såg en massa hår, VÄLDIGT obekväm situation kan jag lova! Det var skönt att äntligen få göra något och samtidigt gick febern ur kroppen. Men sen märkte jag att något var fel, barnmorskorna undrade varför inget hände, han kom inte längre ner trots allt pushande. En läkare fick komma och titta och upptäckte att han låg snett med huvudet och liksom bara pushades in och in i en sida. Jag trodde hon skulle säga att de var tvunga att använda sugklocka men hon sa att det inte skulle funka och typ "du kan hålla på att krysta hur länge som helst men han kommer ändå inte flyttas något så det andra alternativet är kejsarsnitt, men du får välja hur du vill göra". Ja, det var ju inte mycket till val, antingen kommer han inte ut eller kejsarsnitt! Inom tio minuter rullade vi iväg till operation och jag var så ledsen. Det var nästan 18 timmar sen vi kom in på förlossningen och jag var helt slut och kände att allt jobb varit i onödan. De försökte trösta med att "ärret inte syns" eller "du har redan gjort allt jobb så nästa gång räknas du ändå som omföderska" osv. men jag var mest ledsen över att jag inte skulle få vara med bebis direkt när han fötts utan att jag skulle få ligga och vänta på att bedövningen skulle försvinna.

 

Mamma fick vänta och jag och Andres åkte upp till operationssalen och visst var det som nåt himla Grey's Anatomy eller nåt haha, jag som aldrig ens varit inlagd på sjukhus tidigare. Det var en åtta stycken i operationssalen plus en barnläkare utanför. Bebis skulle läggas på mig direkt om allt var bra och annars skulle han tas ut till läkaren och Andres fick följa med. Låg där och pratade medans och så vips var bebis ute, klockan 18.06, efter 36 timmars regelbundna värkar och 18 timmar på sjukhuset, och togs ut ur rummet. Jag låg där och tänkte jaha nu har jag precis fött barn och ligger och väntar på att få veta hur han mår. Det var en helt störd situation, bebis skrek aldrig inne i rummet utan hade behövt hjälp med att få igång andningen där ute och efter en stund hörde vi att han började skrika och det var så befriande! Efter ett tag kom de in igen och han fick ligga på mitt bröst, det var helt underbart :) Lyckan var dock ganska kortvarig, informerades om att jag skulle få en dropp som kunde göra mig lite illamående och i samma ögonblick var jag tvungen att spy, och ja ni kan själva tänka er hur bra det gick i den position jag var i där jag inte kunde röra mer än huvudet, usch usch. Andres och bebis fick gå ner till förlossningsavdelningen och jag låg kvar och syddes ihop osv. och mådde superilla! En och en halv timme efter att bebis fötts var jag nere på uppvaket där jag låg och försökte sova, bland massa andra sjuka som låg och skrek och grät och larm som tjöt, inte så lyckat alltså. Vid elva fick jag rullas in till bebis och Andres där de väntade i vårt familjerum och det var så underbart att få ha bebis hos mig igen :)

 

Jag sa ju tidigare att jag hoppades att jag skulle ha nymålade naglar när förlossningen satte igång för att jag annars skulle bli galen på dem på bb, sitter alltid och pillar på naglarna ^^ Som tur hade jag precis fixat dem och de har hållt sig ända tills idag. Inte gjorde de förlossningen mycket bättre och inte tittade jag särskilt mycket på dem när jag hade bebis i famnen men faktiskt, när jag låg på uppvaket efter snittet och bara mådde skit så var det en sköterska som kommenterade mitt fina nagellack och jag sa att ja åtminstone det :p

 

 

Försökte komma på någon bra pepplåt att ta en igenom en värk men det hjälper inte ett jäkla dugg, det gör lika ont med och utan musik ;) Det här är det bästa jag kunde komma på dock! Fick avbryta det här för en värk och fyfasen alltså, jag vet inte hur jag ska ta mig igenom det som komma skall med tanken på att det här bara är början. Men men allt för bebis, bionic var det ja!!

Har knappt sovit pga värkar hela natten. Sen klockan fyra kommer de minst var tionde minut och gör nu riktigt jäkla ont, men varje värk på lite under en minut går över rätt fort...

Jag hoppas verkligen inte det stannar upp nu och bara var förvärkar för då kan jag nog inte ens föreställa mig de riktiga... Förhoppnigsvis börjar de komma tätare och så har vi snart bebis här :) Håll tummarna!

 

Nu har jag fixat med bb-väskan (eller nej väskorna) och eftersom det är många andra gravida och så tänkte jag bara nämna vad jag valt att packa. När man läser på olika sidor med tips som jag gjort blir det en vääldigt lång lista på vad som skall med, och ja det känns lite som att det är bättre att ta med för mycket än för lite liksom.

I bebis väska har jag med två ombyten kläder och en pyjamas. En mössa som han kan få på sig när han precis fötts, annars sätter de ju på ett par kallingar på huvudet ^^ Två par strumpor, overall och mössa till hemfärden. En snuttefilt och en filt till vagnen och så en blöja, blöjor och hygienartiklar får man ju annars på sjukhuset. Tror det var allt!

Till mig har jag med ett ombyte med mjukis och t-shirt, amningsbh, lite underkläder, innetofflor och sockor. Har svårt att tänka att jag kommer använda de där innetofflorna så mycket men alla har nämnt det så jag tog det för säkerhets skull. Morgonrock tyckte jag kändes lite överdrivet och framförallt som att det tar överdrivet med plats för att packa ner... Papper från sjukhuset såklart och sjukhusbrickan! Ska se till att lägga till någon stor tröja eller något som är bra att amma i på sjukhuset också! Sen är det necessär med grejer som måste packas ner precis innan man åker, lite smink, hårborste, ipod och sånt som jag skrivit upp ^^ Och inte att förglömma: två kexchoklad!!

 

Besöket hos barnmorskan gick bra, magen har växt en centimeter sen sist till 36 i SF-mått men jag har bara gått upp ett halvt kilo till 67 så nu har det börjat sakta av, skulle vara "roligt" att gå upp till 70kg tycker jag men lär väl stanna på 68-9 :P Hittils har jag ändå gått upp hela 14 kg alltså, sjukt hur kroppen ändras! :) Bebis hjärtslag var bra och förhoppningsvis var det här sista besöket hos barnmorskan! Vi fick en ny tid till om två veckor den tionde och en del av mig misstänker nog att vi kommer få använda den tiden med, med vore ju kul om bebis kom innan dess!

 

Bild från ikväll 38 + 2

 

Magen ser inte så charmig ut rakt framifrån nu alltså, egentligen skulle det varit smartare att tagit bilder lite från sidan varje vecka men jag började ju såhär så det är bara att köra på så. Ska lägga upp en "sammanfattning" sen där man ser alla bilder hur magen växt, blir kul :) Den sista veckan har gått fort! Nu är det inte långt kvar :) Jag har mått bra, men mina svullna händer har gjort mig lite galen för de gör verkligen ont under nätterna men annars är allt lugnt. Idag har jag haft rätt mycket ont medan vi var ute och gick och en stund efter, får typ hugg som gör rejält ont men det är ju inga värkar eller så. Bebis ska ju ligga så långt ner nu och ja magen har ju lägre tyngdpunkt ser man ju men jag får ändå svårt att andas då och då. Trycket på blåsan har däremot vart lite värre den senaste veckan. Men än så länge kan jag inte påstå att jag är så himla trött på att vara gravid. På tisdag ska jag och syrran ta bilder på magen med hennes nya systemkamera så tills dess måste bebis stanna inne men därefter är han välkommen, utom fredagen tydligen för då har mamma planer ^^ Jag förväntar mig nog att det ska gå över tiden eftersom jag inte känner av några tecken än så länge. Men jag håller väl igång som vanligt och så får vi se hur det går. Som sagt kan jag definitivt vänta till den 11:e november men om han dröjer längre än så blir jag nog lite sur allt. Nu är vi åtminstone inne på slutspurten :)

 

Bild från idag 37+2

 

Tänkte att jag skulle lägga upp lite mer bilder från min babyshower som jag hade i Ecuador i somras. Där har ju alla babyshowe precis som i USA, här är det väl mer en ny grej som börjar komma. Jag ordnar ingen babyshower för att jag tycker det känns lite som att det enbart är en fest för att man skall få presenter, även om det ju såklart är kul med. Men det känns lite som att man tigger ^^ Jag tänker ha en fest när bebis kommit istället så alla får träffa honom, för han skall inte döpas. Men man kan ju såklart göra som man vill :) Och en babyshower är ju jättekul! Första bilden är på den fina tårtan vi fick specialgjord där det står "Välkommen Nathan", ungefär 3-4 månader tidigt sådär hehe.

 

 

Det är kul att ha en massa lekar också, men jag tyckte att det absolut bästa var att jag slapp vara med!! Jag bara kollade på allt och det var perfekt haha, jag hatar såna här tävlingar... Den första är att två personer fick ta på sig haklapp och så skulle två andra mata dem chokladpudding med babysked och ögonbindel på sig, blev ganska så kladdigt! Den andra bilden är från en tävling om vem som först hann dricka upp en hel nappflaska med öl haha! Sen är det en där man skulle sätta på blöja och klä på en bebisdocka snabbast och så sist att man skulle gissa hur mycket toapapper som krävdes för att komma runt min mage, på bilden är det bebis gammelgammelmormor (haha ja han har en) som tog alldeles för mycket papper ;) Svårast av allt var en lek att man inte fick korsa benen när man satt ner, jag förlorade direkt! Alla hade ett halsband med en nappflaska och om man såg någon korsa benen fick man springa fram och ta dens halsband och den med flest vann :)

 

 

Vi fick en himla massa fina presenter och det var en hel stund med presentöppning och en jäkla massa bilder som togs kan jag lova!

 

Bild från igår 36+1

 

Nu är vi inne i vecka 37 så snart är bebis helt färdig :) Finns inte så mycket nytt att säga. Jag känner verkligen bebis minsta rörelse så det märks att han är större nu och jag får fortfarande ont ibland och även några längre förvärkar tror jag att jag haft nu men jag har inte direkt märkt av några sammandragningar eller så annars. Jag sover rätt bra när jag väl somnat men har väldigt livliga drömmar, behöver inte gå upp och kissa en gång men däremot har jag fortfarande svårt att andas rätt ofta. Som ni ser har det mörka strecket nu tagit sig upp över heeela magen men den har fortfarande sluppit bristningar och jag skulle bli lagom sur om jag fick det precis nu i slutspurten, men det är väl så det är ändå... Däremot har jag fått nya på rumpan också! Så jag har ju tydligen blivit tjockare över både rumpa och ben fast jag inte tycker det märks särskilt...

 

Jag är ganska så trött på att vara gravid när jag är ute och går och knappt kan ta mig fram för att det gör så ont ^^ Eller när jag ska vända mig om i sängen... Eller blir anfådd av att äta! Men samtidigt är det mysigt med bebis sparkar, kommer vara konstigt när han väl är ute! Imorgon är det besök hos BM igen och nu är det förhoppningsvis mindre än en månad tills bebis är här :)

 

 

Snodde den här från någon annan blogg, det är ju rätt mycket bebis växer på bara två veckor från 34 till 36! Idag har vi ju gått 36 hela veckor :) Det är förmodligen därför jag känner alla bebis rörelser nu, han är ju riktigt stor nu :)