Rebecca - mamma till Nathan -

Cameron 7 veckor

Cameron Marshall Tommy

Storebrorsan som hela tiden känts som lillebror på nåt sätt... Han såg så mycket mindre ut när de var nyfödda för att han låg med benen uppåt medan Damien var så ovanligt utsträckt då han tagit all plats i magen ^^ Cameron som fick oss oroliga som bara den när han hade ett blåsljud på hjärtat och höften ur led på första läkarkontrollen, som tur så gick båda sakerna över redan till nästa dag <3 Men den där känslan, usch! Nu har Cameron vuxit om brorsan på längden för första gången, 57 ståtliga cm! Han vägde lite mindre, minns inte riktigt men kanske 4790 eller nåt sånt... Cameron har varit nöjd för det mesta även om han haft sina dagar, han kan ligga och sova i sängen hur gott som helst medan Damien skriker som en galning brevid :p På sista tiden har han dock också blivit lite mer snuttig av sig och vill vara i famnen <3 Han dröjde lite med att le svarsleenden men precis i tisdags efter att jag berättat på BVC att jag fortfarande inte fått nåt svarsleende så började han och nu blir det en del varje dag, favoriten är Nathan, sätter man honom framför så kan man nästan garantera ett leende, så underbart charmigt!

Cameron liknar pappa lite grann och han är väldigt lik Naty som bebis, men också väldigt lik mig som ni såg på min bebisbild <3 Han är en riktig myskille och medan Damien sover väldigt djupt på natten så är det han som helst vill ha mamma vid sin sida hela tiden, dessutom måste jag ligga och vända hans huvud då han har en favoritsida som han håller på att bli platt på. Nappen får nej från honom och flaska tycker han är sådär men är han riktigt hungrig går det ner! De får 100ml var 2 gr per dag och nu sov Damien när han fick sin så han slukade både sin + 60ml av Damiens :P Inte dåligt det... Min underbara lilla Cameron <3

Namnen börjar sitta nu, nu ÄR dom Damien och Cameron men om jag hade fått bestämma namnen helt själv hade jag valt något mer annorlunda, hade döpt Damien till Jadiel och Cameron till Jowell vilket jag också tycker passar dem! Annars så hade jag döpt Cameron till Anthony som var min favorit hela tiden... Men men. nu ÄR de ju Cameron och Damien <3

Damien 7 veckor

Lillebror Damien Terius Kenny

7 1/2 vecka har de redan hunnit bli pluttisarna! I tisdags var det BVC och den här mamman bärandes på två små och med Naty i hasorna lyckades inte få ner vikt och längd med ungefär... Damien var ju längst sist och de vägde exakt lika men nu hade han gått om på vikt och stannat av lite på längd, men kurvorna pekar annars rakt uppåt. Damien var nu 55 cm lång och vägde ca 4880 något sådant ;) Så snart 5 kg, om han inte redan passerat. Tog bort babydelen från bärselen nu, den är ju till 5kg och det funkade bra.

Hur ser man skillnad på grabbarna? De är inte så lika även om jag lyckades säga fel just på BVC, hade burit Damien i selen dit fast jag var säker på att det var Cameron (?) så jag tog fram honom som tvilling 1 haha. Damien har större ögon, han har min näsa medan Cameron har lite av pappas, han har högre panna, han har lite rundare kinder. Damien är faktiskt inte ett dugg lik sin pappa, tyckte det i början men nu liknar han inte honom ett enda dugg XD Allt är mitt! Cameron är också lik mig men har en blandning av våra näsor och så har han pappas ögonbryn som han rynkar på och ser så arg ut ^^ Damiens skrik är väldigt speciellt, det har aldrig hänt att han börjat gråta och sen tystnat som med Cameron utan det blir bara värre och värre tills man tar upp honom :p Han har börjat med ett nytt gallskrik som är jätteljust och bara låter föör gulligt haha. I början tog han aldrig nappen men nu är det bara han som gör det, han gillar att sova med nappen under dagen men problemet är att han inte fattar hur han ska hålla kvar den i munnen så den flyger ut hela tiden varpå han blir hysterisk gahh... När han väl somnar djupt kan han dock sova lugnt ett bra tag. Efter flaskan på kvällen runt 20 så somnar han och sover sen till nästa dag 06 med några matpauser, i natt vaknade han bara vid halv 3 och sen 5 och 6 tog han morgon <3 Så han kan hålla sig länge utan att äta ändå. Han har varit mer snuttig än Cameron men nu har Cameron också börjat bli det så vi får se...

Damien är den som visat mest känslor hittils, dvs den som skriker mest, gnäller mest men också den som bjudit på flest leenden och ögonkontakt tidigast. Min lilla tjockis är han, helt underbart gullig lilla lillebrorsan <3

Kom ihåg mig då

När varje dag känns likadan och när det skymmer över stan
och när du drömmer Kom ihåg mig då

När du har varit i alla vrår och du har testat allt som går och
när du tröttnat Kom ihåg mig då

När det blir varma sommardar Så finns du kvar
När vinterisen ligger klar Så finns du kvar
Kom ihåg mig då

Inlägg från förra veckan...

Nu ploppade det här inlägget upp när jag gick in på bärbara datan så kan lika gärna lägga upp det... Har precis gjort klart en översättning av en hemsida till spanska åt morfar, multitasking här: äta, mata naty, amma och skriva översättning på datan. Fy fasen, men annars kan jag aldrig göra nåt... Som tur har Cameron vart snäll och lugn, en bebis är lätt, två lessna bebisar = Inte så lätt.. Anyways, detta är alltså förra lördagens inlägg:

Gahh vilken dag. Satt och åt chips & dipp igårkväll och känner hur det börjar kännas obehagligt i halsen, måste vara dippen som är stark tänker jag. Men när jag la mig hade jag insett att nej, hej förlylning! Superont i halsen och det är verkligen det värsta jag vet :s Svid i ögonen, näsan och bomull i huvudet, ja det var väl dags nu. Jag hoppas bara att jag inte smittar de små killarna :/ Sen två skitnätter på det så jag är riktigt jäkla slut just nu. Grabbarna har vaknat tusen gånger var under natten, har bara flyttat mig mellan dem hela tiden, när den ena blir lugn skriker den andra osv osv. Så sjukt jobbigt. Och så tar vi morgon 06,30 med Nathan, då är vi redan vakna men skulle ju gärna somna om... Morgonen fortsatte i samma stil, båda eller en som skrek, eller Nathan! Lyckades ta oss ut vid halv 12 och sen dess har de sovit som små prinsar båda två med paus för mat. Damien hade jag i bärselen och Cameron och Naty i vagn. Dock började det regna på oss så vi fick vända hem direkt. Så Nathan har bara sovit en halvtimme idag och jag hoooooppas han vill somna tidigt (23 igår). Småttingarna tar ju igen den förlorade nattsömnen nu antar jag så jag hoppas de inte vänder dygnet, orkar inte en natt till!

Sånt som man har tid att störa sig på...

Ärligt nu, hur skulle ni ställa flaskorna "snyggt"? Något jag stör mig på fruktansvärt mycket här hemma, andres går och rättar till " " saker här hemma från hur jag placerat dem. Tex dessa

Han ställer alltså saker precis rakt bredvid varandra medan jag ställer lite snett etc. Det är liksom inget sjukhus/kontor? Saker och ting ser bättre ut när det inte ser ut som att man stått och mätt med linjal liksom, det ska se lite slarvigt ut, eller?

Fredagsmys!

Fredag! Jag försöker få lite fredagsmys känsla nuförtiden även om det bara är vi fyra, sista dagen på fsk, slipper stressa iväg dit på morgonen. Chips o cola framför tv med naty! Annars kan jag ju gärna äta chips o cola varje dag (fördel med att vara vuxen) men försöker göra såhär för det är ju det som är charmen, mys! Sen räcker ju chipspåsen två dagar till innan den e slut o cola kan ev slinka ner andra dagar ;) (eventuellt, haha).

Lyckats få till lite bättre sovtid för nathan dessa dagar, somnat själv före tio varje kväll vilket verkligen behövs! 10-06 med lite amningspauser. Tålamod är något jag behöver mer av dock, hej trotsåldern! Ibland låter jag exakt som min mamma... Säger samma saker som hon och som jag kritiserat henne för, hör det själv men kan inte stoppa mig 😂😂

Denna bild tog jag precis nu, mys! Måste vara underbart att ha en tvilling... 💕💕

Gahhh vad tiden går

Okej min Mac har något jäkla problem, nån inställning till nåt fantasispråk som ändrar automatiskt i det jag skriver hela tiden, så irriterande! Det är inte spanska heller så jag vet inte vad... Hann få på ögonbryn och rött läppstift så jag ser levande ut iallafall, fasen ser verkligen ut som en zombie när jag ser mig själv i spegeln! Jag ser tom tröttare ut än jag är. Nu måste jag springa och hämta Naty på fsk! Tiden går så fort, hinner laga mat, ev träna 20 min, duscha och så måste jag iväg igen, bebisgos och mat däremellan såklart. Springa var det ja!

Zzzzzz

Förlåt hörrni, har tom börjat på ett långt inlägg i lördags där jag beklagade mig över att jag blivit jätteförkyld, men blev avbruten av någon liten... Nu är jag bättre, snorig och hes, lite hostig men halsontet är borta vilket är huvudsaken för mig. Ville bara skriva att jag är så jäkla trött haha! Idag hade jag styrt ihop tvillingfika och blev med två andra mammor och tvillingar vilket var kul :) Sen var fina extramormor här så nathan var också nöjd :) En dag imorgon också (och en natt snart med allt vad det innebär med två små pluttar) så nu blir det att sova! Ska dock uppdatera er sen om 6 veckors kontroll osv osv gahhh börjar plugget nästa vecka help me please. 😴😴😴😴

Jag som bebis :)

Mamma skickade en bild på mig som liten och visst liknar grabbarna mig ändå! Att de har vår (jo vi har typ alla syskon osv samma) haka och mun är ju obvious men här ser jag verkligen mycket av alla tre! Skickade bilden till andres och han trodde det var nathan! Ja jag ser ju ut som en grabb iallafall... Damien har verkligen fått min näsa medan nathan har en blandning och Cameron har pappas :)

Nu är jag helt färdig här och väntat på att nathan ska somna som vanligt... Lyckats med att bada alla tre killarna och sen inte så mycket mer... Städa och diska typ, hur kan det bli så stökigt så snabbt?! Och hur fasen ska det gå att börja plugga om två veckor?! Fått hem kurslitteratur för tusen spänn nu (hurra) och ska försöka smygstarta med en bok nu så fort jag kan, det lär bli en riktig jäkla utmaning detta...

R.I.P till min mage...

Alltså... Satt och kollade på lite bilder nu när amazlingly båda grabbarna sover och allt fix hemma är färdigt. Så jag bestämde mig för att dedikera detta inlägg till min föredetta mage. Snyft snyft... Bilderna är alltså från i höstas precis innan jag blev gravid med tvillingarna. Återhämtningen efter Nathans graviditet behövde jag inte tänka på, hann inte tänka innan magen var nästan som vanligt, fick ju inga bristningar heller, första sommaren när han var ett halvår var jag inte riiktigt mig själv men så fort jag började träna lite lite grann så var jag precis som innan. Behöver jag säga att jag inte förväntar mig samma process nu?

Tatueringen ja...känns den som en sån jäkla bra idé så här i efterhand? Jag tycker den är snygg, längtar tills jag kan lägga färg på sidorna, måste bara kunna spara ihop pengar först. Men de här två rosorna mitt på magen, hur ser de ut idag? Som skit skulle man kunna säga! Min förhoppning är att magen ska återställa sig så pass en vacker dag att jag iallafall kan ha på färgen, saken är den att det är allmänt svårt att tatuera magen, pga att den är så mjuk obviously, och det spelar ingen roll hur vältränad man är, det är alltid lite klurigt. Var svårt när jag gjorde dessa mitt på också, så vi får se hur det går...

Så förebilder och här under! Två veckor till ungefär stannade de där inne så jag hann växa ännu lite mer. Några efterbilder blir det inte här! Men kan ju dela med mig av Nathans kommentar när han ser min mage: "Mamma vad hände din mage?? Gå sönder din mage, åh stackars deeej" så ja, han var väldigt chockad :p Jag har nu tagit efter bilder och visst har magen sjunkit en del sen jag lämnade bb men det är inte en enorm skillnad, tog inte ens kort då för jag tyckte det var så hemskt haha! Men nu har jag alltså börjat träna, vikten är inget jag behöver jobba på, är roligtvis nere på min vikt igen så jag har rasat 25 kg (inte heller bra för magen...) men nu vil jag må bra, få energi, OCH forma kroppen för första gången då jag verkligen har nåt att jobba på. Sen hoppas jag också livmodern går tillbaks till sin size snart då det är jäkligt svårt att klä sig utan att ha en charmig gravidkula där! Bristningar ja det kan jag leva med, skulle inte få för mig att lasra eller nåt sånt, de bleknar ju och är inte så farligt. Okej nu har jag ägnat ett helt inlägg åt att sörja min mage så nu går vi vidare, kan konstatera att det är såklart värt det när man tänker på att jag fick bära två vackra prinsar däri och att de är dom som lämnat sina spår <3 Nu ska vi se om Cameron klarar att lägga sig vid brorsan o sussa en stund så mamma får hoppa upp på cykeln en snabbis innan vi ska hämta storebror!

5 veckor

Okej klyscha men jo tiden går fort! Och det går fortare när man har en bebis i familjen (eller två) för bebisar växer ju så fort, läste precis att om vi fortsatte växa i den takt som vi gör vårt första levnadsår så skulle vi bli över 7 meter långa hehe... Men allvarligt talat, första bilden för 5 veckor sen, de är inte ens 6 veckor gamla ännu! Där ser man verkligen att de blivit rundare :) Och vem är vem här då..? Jo nu vet jag faktiskt för att jag minns kläderna, för det är lite svårt att se faktiskt! Men det är Damien till vänster uppe och till höger nere :)

De är två små olika killar de här, Damien som påminner mer om Nathan till personligheten, lite mer krävande kanske.. eller att han gärna vill ha mamma som napp medan Cameron tycker famnen räcker gott och väl, Cameron som skrämmer livet ur mig med sina spyor hela tiden, Damien som har ett skrik som gör att han låter så arg och förtvivlad medan Camerons skrik är mer gnälligt och lite mjukare för öronen :p Bebisskrik har vi så det räcker här hemma som sagt... Nu har jag hållt på en timme kanske för att få dem båda att somna lugnt här brevid i sängen, åh det är så lätt att ha en bebis ni vet inte ;) Man har liksom en famn, man har en hand till bebisen och en till annat, ja det är helt enkelt lite tuffare med två ;) Men så har man också två bebisar att älska, att se dem utvecklas tillsammans men ändå som två egna individer är ju det häftigaste som finns <3 Tycker synd om Nathan ibland som ligger och tittar på tv:n hur koncentrerad som helst men hör ju inte ett ljud för att en av grabbarna eller båda gallskriker :P Han är så tålmodig min lilla prins... Har just smockat i mig chips och dipp som blev över från igår, ja jag gjorde ju 15 min på cykeln hallå! Hm ni som känner mig vet att chips & cola är typ det bästa jag vet... <3

Hej lördag

Vilken morgon! En liten med ont i magen sen fem imorse, bara nöjd i famnen om ens det vilket är problematiskt när man inte är ensam liten i familjen... Lyckades bada båda småkillarna men har fått tillräcklig dos bebisskrik för idag kan jag lova... Bestämde att ok andres ska få sova ut och slippa två skrikande bebisar i sovrummet så vi placerade oss i Nathans säng, smög in för att hämta blöjor och Nathan kommer springande efter skrikande "nej nej mamma inte gå in här pappa sover" just det ja... Lyckades iallafall få till en god lunch, encocado de camaron eller ja räkor i kokosmjölk och egen lemonad. Det är ju så sjukt gott men fasen vad mycket socker och vatten man måste ha i, lime är verkligen starkt! Undrade ska jag få till träning på cykeln med Nathan hemma eller bara ge upp men Cameron somnade rätt djupt en stund så Damien fick placeras framför cykeln och försöka snacka med Nathan så man vet att han inte gör nåt hyss eller hoppar upp till Cameron. Blev lite vilt men då gick tiden extra fort, hann med 15 min och lite hårdare än första gången. En dusch på seriöst en halv minut och sen två superupprörda bebisar som väntade utanför ;p

Nu vill jag att Nathan ska somna, är ju tid för hans vila så vi ligger och kollar på alfons, dock är det ju omöjligt för mig att få honom att sova så det lär dröja!

Före och efter färg av utväxt 😂😂😂

Alltså fy fasen :s hahaha att jag ens kunnat gå ut såhär! Lite är ju ljuset men det är ett faktum, ljus utväxt i svart hår gör att man ser flintis ut, jag bjuder på den! Framifrån ser man ju såklart och har haft nästan en cm utväxt usch och fy! Då färgade jag ändå precis dagarna innan bebisarna föddes så det har ju knte ens gått sex veckor! Efter två börjar utväxten komma, efter tre är det hemskt.. Enda nackdelen med att färga svart, men nu får jag leva med det, försöka få in tid att färga är lite knepigare nu! Lämnade nöjda killar som började skrika efter ca 3 min denna gång...

Gårdagen

Det blev en himla mysig dag igår, så perfekt det går med två pyttesmå och en liten själv ❤ efter att ha hämtat naty gick vi till parken, han får ju gå mkt själv nu och det blev en "mår illa" som han säger när han inte orkar gå mer 😂 lek och sen hem och kände att jag hann med alls tre, inte mig själv kanske men fick energi av bara tio hårda min på cykeln ☀ Nathan fick massor av beröm på fsk att han blivit så utvecklad under sommaren och att han ritar väldigt avancerade gubbar ❤ Blev helt varm i hjärtat ❤

Nybadade

En fruktansväääärd natt! Nathan somnade före tio, yes tänkte jag! Han i sin säng men dessa två gossar... De turades om att gnälla fram till halv ett, sen vaknade de titt som tätt hela natten och 06 kom Nathan upp. Bara att ta morgon och komma iväg till förskolan, naty var ledsen vid lämning vilket alltid är jobbigt... Lyckades iallafall få två timmars sömn när jag kom hem, med några andningspauser då... Nu har jag fått i mig lunch och badat mina två små, badar dem i badbalja på diskbänken och de gillar att bada som tur :) Drog fram babygymmet för att kunna lägga dem där medans, inget som de intresserar sig för ännu såklart men de måste också börja träna på att ligga på mage och det passar ju att göra där. Damien låg nöjd en lång stund men utan att försöka lyfta huvudet, log massor av gånger mot mig när jag kom dit ❤ Cameron har jag fortfarande bara sett le i sömnen. Nu ska vi se om killarna kan hålla sig nöjda efter att ha snuttat klart, skulle vilja cykla lite och så behöver jag duscha, förbereda middagen och plocka lite innan vi ska hämta naty om en timme, men det är troligtvis för mycket begärt ;)

Nu sätter jag igång!

Det har varit några jobbiga dagar den förra veckan då jag inte kommit utanför dörren, mini grabbarna har varit extremt klängiga vilket inte går så bra när de är två och ja lite jobbigt... Har funderat över om mjölken verkligen räcker till då de verkar snuttiga hela tiden men sen har jag märkt att det är inte det utan de är bara väldigt gosiga! I famnen kan de sova i timmar och i vagnen likaså. De brukar få en flaska varje förmiddag annars är det kaos här hemma och inte en lugn stund men nu gick vi och lämnade Nathan på sin första dag på förskolan och de sov så sött. Hemma så har är Damien såklart på sin fjärde snutt och Cameron sin andra, brukar vara så :p Och nej Jessica bilden är inte snuskig, man ser inget alls utom en amningsbh!

Nu sitter jag iallafall här svettig och ammar två små, lyckades få ihop 15 min på träningscykeln, dock med en snuttpaus för Damien efter halva ;) som ni ser är cykeln tom dammig! Jag använde den flitigt i höstas, satte mig fem min i början av graviditeten för att det ev skulle hjälpa mot illamåendet och blev svimfärdig så sen dess har den stått där. Har ju som sagt varit sugen och nu när Nathan börjar förskolan ska jag försöka få till en stund varje dag! Framför allt för att det ger så mycket energi och känns så skönt i kroppen, slippa ryggvärk osv. Sen är det så kul när man kan mäta resultatet och utmana sig själv, detta kändes som en bra start :)

Damien och Cameron

Här är en bild på Cameron och Damien när vi badade dem i förra veckan, de fick bada tillsammans bara för bildens skull ;) Något som är lite jobbigt dock... Alltså de är ju tvåäggstvillingar och de är verkligen inte så lika! De har samma mun, haka, men har olika näsor, olika panna, Damien har större ögon men de har samma färg... Men här sitter jag fortfarande och klurar på vem som är vem haha... På bilden jag la upp tidigare på bara bebisen till vänster (haha) var jag väldigt osäker på vem av dem det var, men nu när båda är på bilden tom! Jag har dock kommit fram till, efter att ha studerat bilden, att det är Cameron till vänster hehe :P

Nu har Naty precis somnat, han somnade på mina ben i sängen medan jag låg och ammade <3 Damien ligger och gnyr och rör sig lite då och då och kan nog alldeles straxt börja gnälla efter mamma. Det är så roligt att de redan är så olika... De har sina stunder, vissa dagar har Cameron svårt att komma till ro men för det mesta är det Damien som skriker om det är något. Han vill snutta oftare, medan Cameron ammar och somnar och sen kan läggas ner utan problem och sova vidare har Damien lite svårt för det, han skulle nog helst ligga i famnen hela dagen men det går ju tyvärr inte.. <3

Jag blir så stressad så fort barnen somnar vilket är dumt. Har så mycket jag vill göra när händerna är fria! Eller typ som jag skrev igår bara, vill passa på att sitta och blogga, surfa och käka choklad, samtidigt som jag vill sova! Hemsk natt i natt, Naty somnade efter 00, jag vaknade 03 med feber, frossa, mjölkstockning igen och Nathan som ville sova i sängen med oss... Nu protesterar Damien så nu blir det att ligga bredvid och trösta <3

Gravidlista

Det svider seriöst i mina ögon av trötthet, alla tre sover och jag borde försöka få en tupplur i alla fall. Men då vill man ju passa på att blogga och smygäta lite... Gahh. Hittade denna lista som jag gjorde efter Naty och tänkte göra samma igen :)

När fick du reda på att du var gravid? Ehmmm..? Jag var tvungen att gå in i bloggarkivet för att få nån hum om detta, för jag vet faktiskt inte. Kan se att 30 november skrev jag om att jag vart dålig flera dagar och trodde jag kanske fått influensa eller nåt. Så jag skulle tro att precis därefter, typ 1 december, jag var då i v 6 bara tror jag.
Blev det en chock? Nja, jag tog ju testet för att jag misstänkte det då jag insåg att mitt illamående och allmäna sjukdomskänsla inte var bara influensa. Jag hade några veckor tidigare insett att jag ätit mina minipiller fel ända sen Naty föddes (ja hehe), tagit en tablett här och var ifrån precis som med p-piller fast man var tvungen att ta dessa i ordning!
Hur gammal var du? 23
Hade du mycket halsbränna? Nej jag fick halsbränna för första gången i mitt liv i slutet av graviditeten men det var bara typ 2 kvällar.
Spydde du mycket? Alltså jag skulle ju kunna skriva en hel bok om detta! Jag spydde en miljard gånger typ. Morgon, lunch, middag, kväll, om jag åt, om jag inte åt, om jag drack vatten... Ni fattar. Brukar säga att om graviditeten med Nathan var som att ha grov baksmälla fyra månader i streck så var denna som att vara magsjuk fyra månader i streck, japp.
Var det någon favoriträtt som ändrades? Nej, jag gillade väl inte något alls i 4 månader men sen har det varit som vanligt. Mineralvatten precis som med Naty!

Hade du mycket foglossning? Ja denna gång fattade jag vad det var haha, runt v 20 kanske började jag få det och det var riktigt jobbigt, svårt att gå, ställa mig upp osv, men som tur gick det över efter v 30 kanske... Fick ett sånt där bälte av sjukgymnasten men det hjälpte inte alls.

Hade du sammandragningar? En del men inget som störde.
Ditt sf mått som störst? 36cm var det i vecka 39 med Naty, denna gång 43 (!!) hehe i v 36... Liite större ja.
Har du fått bristningar? Åh jag var så lycklig att jag inte fick det med Nathan men ja, denna gång klarade jag mig inte, kan man kanske förstå på SF-måttet. En del på magen, alla kom den sista månaden.

Trodde du att det var en pojke eller flicka? Innan jag visste att det var två trodde jag på en flicka då det var så annorlunda än första graviditeten, men sen misstänkte jag att det var pojkar.
Vad hoppades du på? Å ena sidan hoppades jag verkligen på en flicka, men å andra sidan kändes det så naturligt med pojkar, faktiskt så blev det så mycket lättare att knyta an när jag fick veta att det var pojkar (fick ju först höra på ett ultraljud att det till 99% var en flicka...)
Hade du mycket vätska i kroppen? Okej, med Nathan hade jag skrivit att det var "sjukt obehagligt" att jag var så svullen, kan säga att jag visste inte vad svullen innebar, det här är att vara svullen:

Hur mycket gick du upp i vikt? 25 kg! Haha, 14 kg med Nathan så det var lite tyngre ja.
Hur ser du på graviditeten idag? Det var som det var helt enkelt, med tanke på att jag hade två fina grabbar i magen så kan man förstå hur dåligt jag mådde, det känns som en naturlig tvillinggraviditet men sanningen är att det var fruktansvärt jobbigt, framförallt första halvan.

Hur ville du att din förlossning skulle se ut? Precis, exakt som den gjorde <3
Gick du över tiden? Planerat snitt i v 37 :)
När började din förlossning? Allt finns dokumenterat här i bloggen då jag upptäckte mobilbloggning precis då den 9/7 haha!

Hur lång tid tog det? Vi gick till salen vid 9,40 tror jag och 10:33 var båda ute.

Hur mycket var du öppen när ni kom in? -
Vad tyckte du var jobbigast? Att sätta in ryggbedövningen var det enda jobbiga, och såklart den lilla oron.
Var du rädd för något? Bara för att något skulle vara fel med bebisarna.
Grät du? Höll på att börja gråta när de grävde i magen (så känns det) efter bebisar och sen fällde jag nån tår när jag hörde Cameron skrika <3

Hur många var inne i förlossningsrummet? En barnmorska var hade de, narkos och två opererande.

Hade du någon nära med dig? Andres var med såklart.

Hur stor var bebisen? Åh ska jag minnas detta nu hehe. Så svårt med 2 ;) Men de vägde ca 2900g båda två!
Blev det en pojke eller flicka? Två små grabbar.
Vad fick han heta? Damien Terius Kenny och Cameron (har vi inte riktigt valt mellan Marshall och Austin) Tommy!
Hur ser du på förlossningen idag? Jag var ju rädd för att föda efter förra förlossningen pga att den var så problematiskt, så jag är väldigt lycklig över att ha fått ett planerat snitt och att allt gick så fint som det gjorde.
Var allting värt det? Haha, såklart! Vill jag ha fler barn och gå igenom samma sak igen? Kanske inte. Men det är självklart att 9 månaders slit glöms bort så fort man har sina barn i famnen <3

3 veckor

De här söta filtarna och mössorna fick Cameron och Damien av sin gammelmoster (moahaha), verkligen jättefina! Dessutom dräkter också men de är fortfarande stora ett tag till :) Satt och kollade bilder på Nathan när han var lika gammal som grabbarna är nu, här nedan är han 3 1/2 vecka:

Precis som killarna är nu, de har inte BVC förens på måndag med eftersom de var 52 cm sist skulle jag gissa att de hunnit bli 54..? Däremot ser man tydligt att de väger mindre, nathan ser jätterund ut där i jämförelse haha! Och han har ändå aldrig vägt över normalt. Men det märks ju att de är födda tre veckor tidigt så klart och det tar ju ett tag att komma ikapp :) Här är bebisarna häromdagen:

Tunga dagar

Okej nu har pappan i familjen återgått till jobbet, denna vecka mjukstartar vi med 09-01 mån och sen 13-01 tis-sön :'( En omställning ja! Och passande nog har jag fått feber också, jag har inte kollat upp det då jag är ganska säker på att det är mjölkstockning och inte nån infektion i snittet... Hade feber en dag häromveckan också med samma symptom. Ont i kroppen, konstig känsla överallt, svår att förklara! Och så huvudvärk och lite dimmigt... Roligaste är att jag inatt sov halva natten med dubbla morgonrockar, lakan och filt över mig. Och som ni vet är det ganska så varmt nu ja! Det är faktiskt äckligt varmt här i lägenheten och man går och svettas hela tiden, så ganska så stark feber ^^ Hm och ja, det är ganska tufft med två bebisar och en 2 åring hemma... Eller väldigt tufft ibland! Idag ska Naty till parken med en kompis på eftermiddagen, skönt för honom att få komma ut lite <3

Lördag kväll

Nu sitter jag med en liten klump i halsen för att jag saknar min stora kille! :( Men är glad att han är iväg på lite kul äventyr... Cameron och Damien sover här i sängen bredvid mig och jag ska straxt sova. Sååå trött, hoppas på en bra natt!

Första bilden är från i förrgår, vi gick på promenad fram och tillbaka till stan via Gamla Stan medan de tre killarna sov i vagnen <3 Vi var ute och åt med en vän nu, det var alldeles lagom, ganska svalt och fläktande vind! Så killarna fick till och med ha på strumpor för första gången sen de föddes haha! Vår vän skulle iväg och parta och vi ville inte riktigt gå och stänga in oss inne igen så vi tog en promenad till, via Slussen och sen vände vi vid Slottet och gick hem via Gamla stan. Fullt med folk på gatorna och en riktigt fin sommarkväll :) Nu som sagt är det dags för att sova och imorgon kommer min stora prins hem, då blir det att köra på med ny energi och mera tålamod som mamma, försöka göra mitt bästa för att hitta på lite kul grejer för oss alla fyra i veckan <3

Gårdagens inlägg

Vi har en stolt storebror här hemma, för det mesta är han världens underbaraste med bebisarna. Han är framme vid spjälsängen om någon gråter och säger "jag eee här, o mamma också eee här" och flera gånger om dagen kollar han med kärlek i ögonen på nån av dem och säger "åååhhh... han e en bebis" eller "stackars liten" när någon gråter. Idag har han fått testa att sitta och hålla i dem med kuddar som stöd och det tyckte han var häftigt :) Men sen har det också varit lite jobbigt för att vi inte varit i samma tempo som tidigare, mitt liv har verkligen kretsat enbart kring Nathan och att underhålla honom men nu fungerar det ju inte så längre. Tycker så synd om min lilla stora kille för att vi inte kan göra lika mycket i kul, hänga hela dagen i parken, springa runt och leka osv osv för det är två små pluttar här som behöver massor av mammas uppmärksamhet...

Även om han verkar vara världens gladaste och nöjdaste över sina små brorsor så märker jag att han börjar bli lite galen här hemma för att han är understimulerad och det gör ont i mammahjärtat! Vi leker Träd Fu Tom (från barnkanalen) nästan hela dagen, vi använder magi för att lösa massa problem, Nathan gör rörelserna och så har vi med alla gubbarna hela tiden :p Men han har ju inte 100% av uppmärksamheten längre vilket känns lite trist... Det är precis det jag kände när jag funderade på syskon, att jag var så nöjd med att kunna ge Nathan all min uppmärksamhet. Men samtidigt så känns det som att syskon är det bästa man kan ge sitt barn om man har den möjligheten! Jag som vuxit upp med fullt hus hemma och det har varit underbart, Andres som har en del minnen av att alltid ha fått leka själv osv eftersom han vuxit upp utan syskon... Ja jag vet inte riktigt vart jag vill komma med detta men det är helt enkelt en liten inre konflikt, känns lite jobbigt just nu fast jag vet att det kommer bli så underbart! Grejen är att nu när Cameron och Damien är så små och ömtåliga är det mest att vakta så att Nathan inte råkar ramla över dem eller något, precis som man fick vakta med Elliot när Nathan var liten. Men om ett år kommer de springa runt här alla tre och ha hur kul som helst tillsammans <3

I alla fall, Nathan åkte iväg med sin extramormor Åsa igår eftermiddags ut till landet och stannar där till söndag. Saknar honom men samtidigt är jag glad att han får vara ute och leka massor och ha någons fulla uppmärksamhet hela tiden. Vet att han alltid har det så bra med henne, känns tryggt även om mammaoron alltid finns där, och jag frågade honom om han ville dit och han sa att det ville han :) Känns bra att han får njuta av sommaren lite nu i det sista! <3 Dessutom har Cameron och Damien som hittills verkligen varit lugna varit väldigt krävande ända sen Nathan gick igår, jag hade verkligen tänkt vila ut igår eftersom Nathan sovit så lite sista tiden och sova med bebisarna, men nej då! De turades om att gråta hela eftermiddagen och även hela morgonen och förmiddagen idag (lördag), de vill båda ligga i famnen men det är ju väldigt svårt just eftersom de är två. Så det var verkligen tur att Nathan fick komma iväg och ha kul istället <3<3

Just nu

Mys med mina två minstingar, vi ska ut och träffa en vän nu. Stressigt för mig då jag inte vet hur det går med vagnen, bebisarna osv men antar att jag inte kan sitta inne för all framtid...

Började på ett inlägg på datan igår och det får komma upp så fort jag kan. Två mammiga killar här igår och idag som helst vill bo i famnen, lite svårt i och med att de är två... ❤❤