livet & döden
Gör dig förtrogen med tanken att döden inte berör oss.
Gott och ont finns endast i våra förnimmelser, och döden är frånvaro av förnimmelse.
Den rätta insikten gör att vi kan njuta av vårt förängliga liv, inte så att vi går och hoppas på evigt liv, utan så att insikten frigör oss från längtan efter odödlighet.
Ingenting är värt att frukta i livet för den som insett att det inte finns något att frukta i döden. Döden, det som för människor ter sig som det mest skrämmande, är ingenting som träffar oss, för när vi finns, finns inte döden, och när döden är för handen, finns inte vi.
- Epikuros
Problemet är inte att du ljuger, problemet är att jag tror
Problemet var inte att hitta dig, problemet är att glömma dig
Problemet är inte din frånvaro, problemet är att jag väntar på dig
Problemet är inget problem, problemet är att det gör ont
Problemet är inte att du ljuger, problemet är att jag tror dig
Problemet är inte att du leker, problemet är att det är med mig
Om jag gillade dig för att du är fri, vem är jag för att förändra dig
Om jag ensam vill, hur ska jag göra för att tvinga dig
Problemet är inte att älska dig, det är att du inte känner likadant
Problemet är inte att det gör ont, problemet är att jag tycker om det
Problemet är inte skadan, problemet är spåren
Problemet är inte det du gör, problemet är att jag glömmer det
Problemet är inte det du säger, problemet är det du stänger inne
Och hur ska jag bli av med dig, om jag inte har dig
hur ska jag komma bort från dig om du är så långt borta
Problemet var inte att hitta dig, problemet är att glömma dig
Problemet är inte att du ljuger, problemet är att jag tror dig
Problemet är inte att förändra dig, problemet är att jag inte vill
Problemet är inte att att älska dig, det är att du inte känner likadant
Problemet är inte att du leker, problemet är att det är med mig
Problemet är inte din frånvaro, problemet är att jag väntar på dig
Problemet är inget problem, problemet är att det gör ont
Problemet är inte att du ljuger, problemet är att jag tror dig
Problemet är inte att du leker, problemet är att det är med mig
Om jag gillade dig för att du är fri, vem är jag för att förändra dig
Om jag ensam vill, hur ska jag göra för att tvinga dig
Problemet är inte att älska dig, det är att du inte känner likadant
Problemet är inte att det gör ont, problemet är att jag tycker om det
Problemet är inte skadan, problemet är spåren
Problemet är inte det du gör, problemet är att jag glömmer det
Problemet är inte det du säger, problemet är det du stänger inne
Och hur ska jag bli av med dig, om jag inte har dig
hur ska jag komma bort från dig om du är så långt borta
Problemet var inte att hitta dig, problemet är att glömma dig
Problemet är inte att du ljuger, problemet är att jag tror dig
Problemet är inte att förändra dig, problemet är att jag inte vill
Problemet är inte att att älska dig, det är att du inte känner likadant
Problemet är inte att du leker, problemet är att det är med mig
Everyone is right from his or her own perspective.
When you belive that your troubles are the result of what someone else is doing to you, you are powerless to stop them. Your only recourses are to duck, endure, or get out of the way. However, taking responsibility for the conflict does not mean blaming yourself instead of blaming the other person. Such strategy can be just as counterproductive, sometimes even more so since it can involve a tendency toward self-pity and helplessness. At least when you are finding fault with others you are feeling feisty in the act of fighting back insted of withdrawing into a shell surrounded by the trophies of your failures.
Kottler.
Throw dirt on me and I'll grow a wild flower
Throw dirt on me and I'll grow a wild flower
I never knew I could feel this much
I'm here screaming and fighting and kissing in the rain
It's 2 am and I'm cursing your name
I'm so in love that I act insane
And that's the way I love you
Breaking down and coming undone
It's a roller coaster kinda rush
I never knew I could feel this much
And that's the way I love you
ångest är svindeln inför livets mångfald
Ångest är en känsla av svindel inför livets mångfald. Ångest är den ande som vill frigöra sig och finna mening, en frihetens svindelkänsla. Ångest är ett tecken på vitalitet och kreativ kraft, liksom febern vittnar den om att det pågår en strid inom oss. Ångesten är det som gör att man gör något.
abyss
So now cry 'till you drown your face
and bitch I give a damn how harsh this may seem
I'm here to put your heart in its place
chained up at the bottom of the lake
and bitch I give a damn how harsh this may seem
I'm here to put your heart in its place
chained up at the bottom of the lake
Addiction don't come close to this
Your style, your voice, your points of view
the good, the bad and ugly too
Boy I'll take it give it to me
Addiction don't come close to this
official is what this shit is
Still I can't say it
No I can't say that I'm in love
the good, the bad and ugly too
Boy I'll take it give it to me
Addiction don't come close to this
official is what this shit is
Still I can't say it
No I can't say that I'm in love
dagens poesi av winnerbäck;
sånt är livet nu, förlåt om jag är bitter och cynisk men du vet hur det kan va
jag vill ha det som du fast jag vet att du tänker likadant ibland & vill ha det som jag
och det var inte bättre förr men det skall bli bättre framöver
och nånstans har man iallafall kommit om man vet vad man behöver
jag vill ha det som du fast jag vet att du tänker likadant ibland & vill ha det som jag
och det var inte bättre förr men det skall bli bättre framöver
och nånstans har man iallafall kommit om man vet vad man behöver
dagens poesi; korinthierbrevet
Om jag talar både människors och änglars språk, men saknar kärlek, är jag bara ekande brons, en skrällande cymbal. Och om jag har en profetiskt gåva och känner alla hemligheterna och har hela kunskapen, och om jag har all tro så att jag kan flytta berg, men saknar kärlek, är jag ingenting. Och om jag delar ut allt jag äger och om jag låter bränna mig på bål, men saknar kärlek, har jag ingenting vunnit.
Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst. Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont. Den finner inte glädje i orätten men gläds med sanningen. Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.
They ask you how you're doing, tell em' better than them
And I say the same thing every single time
I say you the fucking best, you the fucking best
You the fucking best, you the fucking best
You the best I ever had, best I ever had
Best I ever had, best I ever had, I say you the fucking
'Cause baby, you my everything, you all I ever wanted
We can do it real big, bigger than you ever done it
You be up on everything, other hoes ain't never on it
I want this forever, I swear I can spend whatever on it
I say you the fucking best, you the fucking best
You the fucking best, you the fucking best
You the best I ever had, best I ever had
Best I ever had, best I ever had, I say you the fucking
'Cause baby, you my everything, you all I ever wanted
We can do it real big, bigger than you ever done it
You be up on everything, other hoes ain't never on it
I want this forever, I swear I can spend whatever on it
poesi för idag,
Idag njuter jag mig själv för att jag är älskande
Idag är hela min kropp kittlande lekfullt smeksam
För att den kommer ur din famn
Idag är hela min kropp kittlande lekfullt smeksam
För att den kommer ur din famn
tänk om jag ångrar mig och sen ångrar mig igen
Fan det värker det ilar då och då
Det känns ibland som alla har förstått utom jag
att världen står och pekar stackars hon som tror att livet är en dröm
Augustinus 354-430
Även mina sinnesstämningar finns i samma minne, inte på det sätt sinnet känner dem när det befinner sig mitt i dem, utan på ett annat som är helt annorlunda, i enlighet med minnets förmåga. Utan att vara glad minns jag nämligen hur jag varit det, utan att vara ledsen erinear jag mig hur jag förr varit sorgsen, utan rädsla drar jag mig till minnes hur jag en gång varit rädd, och utan begär påminner jag mig om mitt forna begär. Ibland minns jag också tvärtom med glädje en överstånden sorg och med sorg en glad stund. Att kroppen beter sig så är ingenting att förvånas över kroppen och tanken är ju olika. Inte heller är det något att förvånas över att jag med glädje minns en lekamlig smärta som gått över. Men tanken - som även kallas hågen - är också minnet själv. Hur kommer det sig då att jag, när jag är glad och minns en sorg som är överstånden, är glad i hågen men sorgsen i mitt minne? Jag är glad i hågen därför att det finns en glädje i den - men minnet är inte sorgset därför att det finns sorg i det. Hör det då inte samman med hågen? Vem vågar påstå nåt annat? Minnet är not ett slags mage åt tanken, och glädjen och sorgen är mat som smakar gott och illa - när den lämnas över åt minnet hamnar den så att säga i en mage som bevarar maten men inte dess smak. Kanske är det löjligt att tycka att minnet och magen har likheter. Men helt olika är de ändå inte...
Det är emellertid till minnet jag vänder mig för att kunna säga att själen påverkas av fyra slags känslor; begäret, glädjen, rädslan och sorgen. När jag utreder dem, indelar deras enskildheter efter art, och bestämmer dem finner jag i minnet vad jag skall säga och hämtar det därifrån. Ändå grips jag inte av dessa känslor när jag med minnets hjälp erinerar mig dem. De fanns där innan jag erinerade mig dem och hämmtade fram dem; just därför kunde min erinering hämta fram dem. Kanske tar vi när vi erinerar oss fram dem ur minnet på samma sätt som korna hämtar upp foder ut magen för att idissla det. Varför märks då inte glädjens sötma och sorgens bitterhet i tankens mun hos dem som talar om dem, det vill säga erinerar sig dem? Är detta annorlunda därför att det inte är likt ur alla synpunkter? Ingen skulle väl vilja tala om sorg eller rädsla om vi varje gång vi gör det blir tvugna att vara sorgsna och rädda? Ändå skulle vi inte tala om sådant om vi inte i minnet fann inte bara hur dessa ord låter; efter de intryck de gett oss genom kroppens minnen, utan också själva begreppen, som vi inte tagit emot genom någon av kroppens portar; dem har själen anförtrott åt minnet efter att i sitt eget lidande fått uppleva och pröva dem - eller också har minnet behållit dem på eget betvång...
Det är emellertid till minnet jag vänder mig för att kunna säga att själen påverkas av fyra slags känslor; begäret, glädjen, rädslan och sorgen. När jag utreder dem, indelar deras enskildheter efter art, och bestämmer dem finner jag i minnet vad jag skall säga och hämtar det därifrån. Ändå grips jag inte av dessa känslor när jag med minnets hjälp erinerar mig dem. De fanns där innan jag erinerade mig dem och hämmtade fram dem; just därför kunde min erinering hämta fram dem. Kanske tar vi när vi erinerar oss fram dem ur minnet på samma sätt som korna hämtar upp foder ut magen för att idissla det. Varför märks då inte glädjens sötma och sorgens bitterhet i tankens mun hos dem som talar om dem, det vill säga erinerar sig dem? Är detta annorlunda därför att det inte är likt ur alla synpunkter? Ingen skulle väl vilja tala om sorg eller rädsla om vi varje gång vi gör det blir tvugna att vara sorgsna och rädda? Ändå skulle vi inte tala om sådant om vi inte i minnet fann inte bara hur dessa ord låter; efter de intryck de gett oss genom kroppens minnen, utan också själva begreppen, som vi inte tagit emot genom någon av kroppens portar; dem har själen anförtrott åt minnet efter att i sitt eget lidande fått uppleva och pröva dem - eller också har minnet behållit dem på eget betvång...
